3.5 Sociala medier & påverkan

Sociala medier är platsen där mycket av det vi tagit upp möts: det du delar blir en del av ditt fotavtryck → §3.3, bedragare söker upp dig i flödet → §3.4, AI gör förfalskningarna billiga → §3.6 och främmande makt använder samma kanaler för att påverka → §3.7. Den här sektionen handlar om tre saker som är lätta att missa: hur flödet är riggat för att fånga dig, hur påverkan och desinformation sprids, och hur plattformarna tjänar pengar på dig.

Flödet är utvalt åt dig

Det du ser i ett socialt flöde är inte allt som händer, och inte det viktigaste. Det är det som en rekommendationsalgoritm valt ut för att hålla dig kvar. Algoritmen optimerar för engagemang: klick, gilla, kommentarer och tid framför skärmen. Det som väcker starka känslor, som ilska, upprördhet och indignation, engagerar mest och får därför störst spridning, oavsett om det är sant eller viktigt. En granskning av ett verkligt flöde visade att den engagemangsdrivna algoritmen lyfte fram innehåll som spär på fiendskap mot meningsmotståndare, och att användarna själva mådde sämre av det, utan att egentligen föredra det se §5.

Slutsatsen är inte att allt i flödet är falskt, utan att urvalet aldrig är neutralt. Någon, eller något, har valt åt dig, och måttstocken var din uppmärksamhet, inte din nytta.

Affärsmodellen: du är varan

De flesta stora plattformar är gratis att använda. Det betyder inte att de är gratis att driva. Du betalar med din data och din uppmärksamhet. Affärsmodellen är att lära känna dig så väl att din uppmärksamhet kan säljas till annonsörer, och att uppgifter om dig kan delas vidare i en stor marknad av annonsnätverk och datamäklare (företag som köper, kombinerar och säljer personuppgifter). När norska Forbrukerrådet granskade tio vanliga appar 2020 fann de att apparna skickade användardata vidare till minst 135 olika tredjeparter se §5.

En vanlig missuppfattning är att man är trygg så fort man betalar. Det stämmer inte. Även betaltjänster samlar ofta in och tjänar pengar på data. Den nyttiga vanan är därför att fråga: vem betalar för den här tjänsten, och vad får de i utbyte? → §2

Platsdata är ett av de känsligaste exemplen. Många appar samlar in var du rör dig, och den informationen köps och säljs. Den amerikanska tillsynsmyndigheten FTC har förbjudit datamäklare från att sälja vidare exakt platsdata som avslöjade besök hos vårdinrättningar, religiösa platser och skyddade boenden se §5. Och platsdata pekar ut dig förvånansvärt lätt: det räcker med ett fåtal platser för att känna igen dig i en databas → §3.3. Var du rör dig är alltså inte anonymt bara för att ditt namn inte står med.

Desinformation och påverkan

I flödet blandas ärliga misstag med medveten manipulation. Det är värt att skilja på två saker:

• Missinformation är felaktig information som sprids i god tro — någon delar något osant utan att veta bättre.
• Desinformation är falsk eller manipulerad information som sprids med flit för att skada, vilseleda eller påverka vad du tycker se §5.

Gränsen märks sällan i stunden, och det är själva poängen: desinformation är byggd för att delas vidare av vanliga, godtrogna människor. Myndigheten för psykologiskt försvar beskriver återkommande verktyg: automatiserade konton (botar) som förstärker ett budskap, falska konton som utger sig för att vara någon de inte är, samordnad spridning från många håll samtidigt, och "kapningar" där en hashtag eller rörelse tas över för andra syften se §5. Samma falska profiler används för att lura enskilda: en "vän" som hör av sig, en påhittad beundrare, en oemotståndlig investering, bedrägerier som ofta börjar just i flödet → §3.4.

Desinformation sprids sällan färdig och uppifrån. Oftare klättrar den nerifrån: ett påstående dyker upp i en liten, oansenlig kanal, plockas upp av ett större konto och får mer trovärdighet för varje steg, tills etablerade medier till slut rapporterar om "rykten som cirkulerar". Att på det viset lyfta ett påstående från nätets utkanter till konton med stor räckvidd kallas trading up the chain se §5. Forskning om det amerikanska valet 2020 visar dessutom att publiken själv driver processen (deltagande desinformation): inflytelserika konton sätter ramen, vanliga användare letar upp och levererar egna "bevis", och eliterna lyfter tillbaka dem, i en slinga som göder narrativet både nerifrån och uppifrån se §5. Ett påstående om att över tusen valsedlar hittats i en soptunna klättrade på ett och ett halvt dygn från ett konto med 245 000 följare hela vägen upp till en av president Trumps söner med miljonpublik. Varje steg lånar trovärdighet från det förra, och när något når en stor kanal känns det redan bekräftat.

Att det känsloladdade sprids snabbast är inte en gissning. En stor studie av spridning på Twitter (126 000 nyhetskedjor) fann att falska nyheter nådde fler människor, snabbare och djupare än sanna: falskt var omkring 70 procent mer benäget att delas vidare, och sanningen tog ungefär sex gånger så lång tid att nå lika många se §5.

Det här är inte nytt, men det har blivit lättare. Redan 2013 kapade hackare nyhetsbyrån Associated Press konto på Twitter och skrev att det skett explosioner i Vita huset och att president Obama skadats. Påståendet var falskt, men på de minuter det tog att dementera hann den amerikanska börsen dyka innan den snabbt återhämtade sig se §5. Tio år senare, 2023, spreds en AI-genererad bild av en explosion vid Pentagon, förstärkt av verifierade konton, och fick börsen att dippa kort innan den avslöjades se §5. Skillnaden mot 2013 är att bilden inte krävde något kapat konto, bara ett gratis AI-verktyg → §3.6. Fenomenet är gammalt, men billiga verktyg och blixtsnabb spridning gör det farligare i dag.

Skydda dig mot desinformation

Du kan inte stoppa desinformationen, men du kan låta bli att förstärka den:

• Pausa när något väcker starka känslor. Ilska och rädsla är påverkanskampanjernas främsta verktyg, och just då delar man lättast vidare utan att tänka.
• Kontrollera källan innan du delar. Sök en oberoende bekräftelse, och lita inte på att något är sant bara för att ett stort konto spridit det.
• Dela inte vidare det du inte kunnat verifiera. Varje delning ger räckvidd. Att avstå bryter spridningskedjan och gör dig till en brandvägg i stället för en förstärkare → §3.7.

Misstänker du att något du hör eller ser är en påverkanskampanj kan du söka upp det bland källor som löpande spårar sådant, till exempel:

• Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) — svensk myndighet som följer och informerar om pågående påverkan mot Sverige. mpf.se
• EUvsDisinfo — EU:s sökbara databas över pågående desinformationsfall, uppdateras löpande. euvsdisinfo.eu
• EDMO — europeiskt nätverk mot desinformation med löpande lägesrapporter och faktakoll. edmo.eu